matildafan

det här är första gången någon så nära mej har gått bort! jag träffade dej mer än va jag träffade min familj vissa tillfällen.. du lärde mej mycket bra!! o fast jag ibland tyckte att du tjatade o påpekade konstiga saker så förstår jag nu hur enormt viktigt o lärorikt det var!! utan dina ord skulle jag ju aldrig lärt mej!?! jag ville göra dej stolt visa vad ja har lärt med..  Jag kan fortfarande inte förstå att du är borta.. dom dagliga tankarna har inte försvunnit typ:  - nu måste ja nog springa sitsa biten till jobbet så att inte du tycket att ja kommer försent.. - undra om håkan har köpt fika idag?..- ska du ha kaffe idag?- o alla frågor om allting där inte du finns bakom mej för att svara på? din glada - god morgon.. o tack för idag vi ses imorn stämma som du jämt har...
jag kom på mej själv idag.. när ja städade o plockade iordning bindningarna till skidorna.. nu ska jag visa håkan va fint det vart , va min fösta tanke.. men du va inte där? ja monterade 3 skidor med.. nu ska ja gå o säga till håkan att jag klarade av det,.. men du är itne där?
det här är bland det såraste jag vart med om? Det kommer känslor o tankar upp i huvet o i själen som jag inte kan styra över.. tårarna som bara komemr okontrollerat när jag ser din namnskylt..

jag saknar dej!!!!!!!!!!!!!

men man måste gå vidare, o det är ändå skrämmande hur fort man anpassar sej till en ny vardag!!!
imorn är jag ledig.. o det ska bli så himla skönt.. fast jag måste ändå erkänna att jag lika gärna kan jobba, jag vill inte va hemma o bara tänka, o just nu känns det som om jag hellre vill vara på jobbet o hjälpa till...